Dagarna springer förbi och jag hinner nästan inte andas.

Igår begav sig mina soulmates/best friends/partners in crime till kukoslo.

Hatar allt, gråter så fort jag kikar in i carrans rum - saknar pinigt mycket.

Försöker blanda lite positivitet i mitt sorgsna huvud genom att tex röja runt i hennes garderob - det får man väl ändå passa på att göra? Hoppas att hon inte blir galen på mig för detta (har en bra anledning carro). Vad gör ollan annars? Jo hon provjobbar, hänger på IKEA, planerar inför en kommande flytt, slösar pengar på busskort och nagellack samt äter fett med chips och dipp.

 

Förresten såg jag Fittstim på svtplay = vet inte om jag ska skratta eller gråta? Visst kan det vara bra att man någon gång går andra hållet och istället ifrågasätter feminismen för att få folk att förstå hur viktig den faktiskt är. Men frågan är om Belinda gör denna serie med just det syftet, gör hon det på rätt sätt? Jag anser att hon smörar in sig på onödiga saker inom feminismen, liksom: "hen" FINE, låt folk få använda sig av det ordet och sluta klanka ner herregud!?. Hennes taskiga kommentarer och grimascher som genomsyrar hela programmet gör mig smått irriterad rent ut sagt. Jag menar, hon klandrar i stort sätt feminismen för att ha gått för långt? Blir så peppad av Gudrun där mot slutet då hon menar på att ja jämställdheten i Sverige må vara okej, men varför skulle den inte kunna bli så mycket bättre? SÅ JÄVLA FUCKING TRUE!!! Ska det vara så jävla svårt undrar man ju. Feminismen kan aldrig gå för långt, punkt. LÅT OSS GÖRA 2014 TILL FEMINISMENS GENOMBROTT.