Bildkavalkad
Bestämde mig för att blåsa ur Vigges dator på bilder och hittade en drös
- tyvärr mest på mig:-) Varsågoda:
Kolla vilken liten tjej!! Vet inte ens vart den här bilden är tagen.
Men ser ut att vara 15 fast jag är 25.
Året var 2018 och jag jobbade mest på Tugg med Victor och Egil. Dröm ju!
Minns att jag jobbade dubbelpanna på dubbelpanna och tjänade inga pengar ändå
- men kul hade jag. Om än kanske några för många "stanna-kvar-efter-stängning-häng".
2019 tog jag över skutan från Victor och höll på där i 3 år till tills jag kände att nu räcker det.
Idag är stället en skugga av sitt forna jag.
Galet hur små? Egil måste ha varit typ 20 bast när vi åkte till Kroatien 2019.
Blir rörd när jag ser bilder från den här resan - den var och är fortfarande en av mina
absolut roligaste resor jag någonsin gjort. Men jag vet inte om jag saknar att vara såhär ung?
Jag saknar nog mitt obrydda delulu jag.
Min lille Viggi<3 Så knäppt att det blev vi egentligen! Tycker vi har en rätt så fin historia ändå.
Nyår firades i Paris - kaosresa deluxe som jag tror alla ville glömma haha.
Resan bestod mestadels av magsjuka medresenärer, en alldeles för liten lägenhet där
vi sov 11 personer på typ 50 kvadrat (the things you did back then...),
tjaffsig stämning och underbara Paris lol.
Mycket glutenhalter intogs
Carro och Martin flyttade från Bromma till Årsta, från norr till söder. Det var en grå dag för mig,
minns att jag grät och talade inte om det för Carro.
Det var ju som att jag också flyttade från mitt lilla rum i brommalägenheten -
blir rörd i detta nu när jag skriver om den lägenheten.
Den här bilden blir jag lite sorgsen av! Jag minns den exakta känslan av när baba pillar i mitt hår.
Jag har minnen från det sedan långt tillbaka. Hon har speciella babafingrar med härlig len babahud
förstår ni. Nu är hon gammal. Eller hon har faktiskt alltid varit gammal. Jag ringde henne på
skype häromdagen och hon visade grönsaker hon skördat från landet för mig, och sa bland annat
"titta vad babba har, jujubär Olli, din mamma säga dom är nittiga". Hon har blivit ganska glömsk
på sistone - glömmer stänga av spisen och vet inte vilken dag det är längre. Men hon finns
fortfarande och det är skönt.
Året var väl 2020 och covid var ett faktum, vi firade midsommar på Egil och Alvas innergård
- men uää vad man är trött på att prata om pandemin eller. Vi går vidare.
Efter år av Kroatiensol och kemiska solkrämer fick min stackars atopihud nog
- NU RÄCKER DET skrek den och bestämde sig för att hämnas genom strora blaffor till
röda kliande utslag. Sedan 2020 har jag fått ligga instängd med AC på rummet hela
dagarna när jag är hemma på Rab - och det är en sorg för mig. Solen där nere har alltid
varit förknippad med lycka och trygghet för mig - fyfan vad fel jag hade!
Har man inte ens sån jävla ambivalent relation till solen?
Det eskalerade åren därpå och jag fick täcka mig i kläder från topp till tå, sitta i solen i
max 10 minuter i sträck, alltid ta skuggplatsen, alltid ha en solfjäder nära till hands och
vägra kortison (är en TSW-anhängare). Och ska jag vara helt ärlig så kändes somrarna
lite gråare. Ja, jag vet att sol ändå inte är något bra - men att riskera att få tillbaka sina
barnsliga böjveckseksem av att åka till stranden för att bada är inte okej.
Sorry alla trypofober! 2023 var året jag satte ner foten hos vården. Jag tog saken i egna
händer och ringde en dermatologklinik här i Malmö och sa att jag hade blivit remitterad
dit av min vårdcentral fast det inte var sant. Jag hade tur eftersom vårdcentralerna slarvade
med sina remisser på just det här stället och jag fick en akuttid dagen därpå. Tänka sig att
jag efter 24 år äntligen skulle få hjälp på riktigt. Jag började utredas för kontaktallergier och
fick gå runt såhär på stranden:-) Det visade sig att jag är allergisk mot de kortisonkrämer
jag kletat på dag ut och dag in. Deppens depp - men väldigt skönt att veta. Framöver blir
det bara fysikaliska solkrämer för mig! Dessutom får jag sola på sjukhuset varje vinter.
Och vet ni? Min hud mår bättre än nånsin!
Till något annat - vi hoppar några år tillbaka igen.
Här, 2021 har vi en bild från ytterligare en favoritsemester.
Och den semestern då Victor försökte tjata med mig på en efter-maten-promenad och
jag var superovillig och ville egentligen bara sitta kvar på Sanpjer och dricka mer vin.
Little did I know att jag skulle bli friad till på den mest drömlika platsen, bland ruinerna
i stari grad. Han känner mig så bra. Ringen hade han köpt i smyg och det är den finaste
jag sett. Några dagar senare fick pappa en stroke och jag ramlade ner i ett mörkt hål.
2022 tog jag ett blodprov som uppenbart visade PLEASE NO GLUTEN.
Och jag blev en del i gluten free gang. Undrar hur länge man gått runt och inte nyttjat
några näringsämnen:-) Ett under att man står på benen kanske.
Gluten free gang + carro. Här ser man att jag inte är lika road som veteranerna.
Karin och Mattias gifte sig på kallis i Malmö. Det var helt underbart fint.
Oscar tog studenten och vi skämde ut oss bland hans kompisar.
Ölhäng hände. Eller vin för mig då.
Helsingör hände.
Och så blev det 2024 och midsommar firades spontant i svärtinge med ett gäng
kanonvänner. Vi fick sensommarvärme.
Häng på innergårdar.
Plötslig karaoke på romantic evening m boo.
CV-bilder togs. Jag och Victor blev med examen i juni nämligen. Och här sitter jag idag,
fortfarande arbetslös, men med A-kassa efter många om och men. De tyckte synd om
mig och bestämde sig för att inte stänga av mig i 45 dagar som jag egentligen skulle
ha blivit eftersom jag sa upp mig själv. Justice for once:-)
Såg nu att jag håller i ett packe cigg?? What in the god damn hell.
En kanondag i Stockholm slutade med ett akutenbesök på Södersjukhuset och en
anmälan till livsmedelskontrollen.
Diego firades genom förtäring av 15 ostron samt karaokerum.
Vi spenderade en oerhört trevlig sommarhelg i Österlen hemma hos Klaras päron.
Vi såg krunegård i diverse byhåla, åt grillat och hängde på bykrog.
Vi var på Jonte och Gretas sagobröllop i Hoby. Gapade åt omgivningarna, badade,
minglade och var kära tihi.
Klipp till häromveckans superdejt när jag och Victor badade och åt smått å gott på
saluhallen i den sista sommarsolen (dont forget - sommaren 2024 var den bästa
vädermässigt - har aldrig solat och badat så mycket som denna). ÄLSKAR MALMÖ.